Solitaire: Puzzle Card Games

Analys av Mobexer

Jag tycker att patiens gör sig bäst när det går att börja spela direkt och lägga undan mobilen lika enkelt när vardagen kallar. Solitaire: Puzzle Card Games riktar sig till just den sortens korta pauser: ett kortspel för Android som tar avstamp i den välbekanta patiensidén. Det är gratis att hämta, har PEGI 3 och kommer från PuzzleMaker - block puzzle. Min helhetskänsla är att det passar bäst för dig som vill ha ett lättillgängligt tidsfördriv snarare än en tävlingsinriktad spelupplevelse.

Vad jag får av en snabb spelstund

Det här är ett kortspel i en kategori där alternativen ofta är allt från avskalad patiens till appar med många kringfunktioner. Solitaire: Puzzle Card Games har ett genomsnitt på 4,0 från omkring 15 000 betyg och har laddats ned över 10 miljoner gånger. Det säger något om att spelet har nått många, men popularitet i sig avgör förstås inte om det passar just dig.

Jag uppskattar framför allt att grundidén är bekant. Om du redan kan reglerna för patiens behöver du inte först lära dig ett nytt system; om du är ny kan du ändå närma dig spelet genom att följa kortens möjliga drag. Appen har version 1.38.305 och fungerar på Android 6.0 eller senare. Den släpptes den 6 mars 2019, så det rör sig om en etablerad app snarare än ett helt nytt kortspelsprojekt.

En klassiker med en twist

Först och främst, låt oss prata om vad som gör Solitaire: Puzzle Card Games lite annorlunda än de vanliga solitaire-spelen. Appen har tagit det traditionella kortspelet och kryddat det med nya, spännande pusselutmaningar. Det är som att få det bästa av två världar – klassiskt spelande och hjärngympa.

När du öppnar appen möts du av en ren och snygg design. Det är lätt att navigera och börja spela utan krångel. För mig som gärna hoppar rakt in i spelet utan att behöva läsa massor av instruktioner, är det här en stor fördel.

Spelupplevelsen

Så, hur är spelupplevelsen? Jo, den är faktiskt riktigt bra! Kontrollerna är smidiga och responsiva, vilket gör att du enkelt kan dra och släppa korten där de hör hemma. Det finns också olika svårighetsgrader, så oavsett om du är en nybörjare eller en erfaren kortspelare, finns det något för dig.

En funktion som verkligen fångade mig var möjligheten att anpassa bakgrunder och kortlekar. Jag älskar att kunna lägga min personliga touch på spelet och det gör upplevelsen lite mer speciell.

Att välja rätt sorts patiens

Om du främst spelar för att varva ned är det klokt att välja en svårighetsnivå där du kan tänka i lugn och ro, i stället för att jaga en perfekt omgång. Jag brukar se korten som ett litet planeringsproblem: innan jag flyttar ett synligt kort till en hög funderar jag på om draget öppnar en dold möjlighet eller bara gör spelplanen snyggare. Den vanan är användbar i patiens i allmänhet och gör särskilt stor skillnad när ett till synes självklart drag kan låsa en annan sekvens.

Det är också värt att skilja mellan en omgång som går att vinna och en omgång som är rolig att spela. Om du märker att du upprepar samma drag utan att komma vidare kan en kort paus vara bättre än att fortsätta klicka av ren envishet. Jag skulle använda spelet som ett avbrott mellan andra saker, inte som ett test på hur länge jag kan hålla fokus. Den inställningen gör att även en omgång som inte går vägen känns mindre som ett misslyckande.

Dagliga utmaningar och belöningar

En annan rolig funktion är de dagliga utmaningarna. Varje dag finns det nya pussel att lösa, vilket ger dig en anledning att återvända till spelet om och om igen. Det finns även belöningar att samla, vilket alltid är en trevlig bonus.

Även om jag ibland kan bli lite frustrerad när jag fastnar på en utmaning, är känslan av att till slut lösa den verkligen tillfredsställande. Det är som att knäcka en gåta som du har grubblat på ett tag.

Hur jag skulle använda utmaningarna

En daglig utmaning fungerar bäst som ett litet mål, inte som ett löfte om att varje spelsession måste bli längre. Jag skulle exempelvis öppna spelet under en väntan, prova utmaningen och sluta när jag märker att koncentrationen börjar dala. Belöningarna kan göra återbesöket roligare, men jag skulle inte låta dem styra hela spelvanan. Om ett pussel känns trögt är det rimligt att lämna det till senare i stället för att göra en avkopplande paus till en plikt.

Det finns en liten trade-off i den här typen av återkommande innehåll: en ny uppgift ger variation, men den kan också dra in dig oftare än du tänkt. För mig är det lättare att hålla spelet lagom när jag bestämmer i förväg att en runda räcker. Det är ett konkret sätt att få glädje av utmaningarna utan att känna att jag måste samla allt eller spela varje dag.

Rätt val för pendlingen – med en brasklapp

En realistisk situation är en kort resa med kollektivtrafiken. Jag skulle starta en omgång när jag har några hållplatser kvar, men undvika att börja precis innan jag måste kliva av om jag vet att jag lätt tappar tråden. Patiens är enkelt att pausa mentalt, men en avbruten sekvens kan ändå kännas irriterande om jag försöker komma ihåg vilka drag jag planerade. För en sådan resa är spelet mer lämpat än ett spel som kräver ständig uppmärksamhet på snabba händelser.

Jag skulle däremot inte räkna med att kunna spela utan internet bara utifrån att det är ett kortspel. Offlineåtkomst kan vara avgörande på flyg eller i områden med dålig täckning, så kontrollera det innan du förlitar dig på appen där. Det är en viktig skillnad mellan att spelet lämpar sig för en lugn stund och att det säkert fungerar i varje miljö.

Avkoppling utan att översälja den

Oavsett om du är hemma och vill koppla av eller om du behöver något att göra under en lång pendling, är Solitaire: Puzzle Card Games ett perfekt val. Spelet kräver inte konstant internetanslutning, vilket betyder att du kan spela det nästan var som helst.

Musiken och ljudeffekterna i spelet är också en trevlig touch. De är lugnande och distraherar inte från själva spelandet, vilket jag verkligen uppskattar när jag vill koppla av.

Jag skulle ändå välja ett annat alternativ om jag ville spela mot vänner, jämföra resultat i en tydlig tävling eller få en helt avskalad kortlek utan dagliga mål och belöningar. En enkel patiensapp kan kännas bättre för den som vill ha minsta möjliga runtomkring, medan ett mer socialt kortspel passar den som söker motståndare. Här är styrkan i stället kombinationen av bekant patiens och pusselbetonade inslag.

Köp, belöningar och vad som faktiskt går att säga

Spelet är gratis, vilket gör det lätt att prova utan att betala för själva nedladdningen. Jag tycker att det är den tydligaste ekonomiska fördelen. Samtidigt ska gratis inte automatiskt tolkas som att allt innehåll är kostnadsfritt eller att köp saknas. Några säkra uppgifter om eventuella köp går inte att slå fast här, så jag vill inte gissa om vad som kan kosta pengar. Om du är noga med utgifter är det klokt att kontrollera köpinställningarna på enheten innan du låter ett barn spela.

Belöningar i spelet behöver inte betyda att man måste lägga pengar på att komma vidare. Jag skulle först spela på den nivå som känns lagom och se om utmaningarna är roliga i sig, i stället för att behandla belöningar som ett krav. Det är särskilt bra för yngre spelare: PEGI 3 innebär en låg åldersklassning, men föräldrar kan ändå vilja ha koll på enhetens köpinställningar och hur barnet använder skärmen.

Vem jag tror får mest ut av spelet

Jag skulle rekommendera det till dig som redan gillar patiens, vill ha en lättbegriplig aktivitet och uppskattar att kunna ändra utseendet med olika bakgrunder och kortlekar. Det kan också passa en nybörjare som vill öva på att se möjliga drag utan att börja med ett mer komplicerat kortspel. Den som helst spelar i korta omgångar kan få in det mellan vardagssysslor, så länge appen fungerar där och då.

Den som snabbt tröttnar på repetitiva kortspel bör däremot vara försiktig med förväntningarna. Pusselutmaningar kan ge variation, men de ändrar inte grundkänslan av patiens. Om du vill ha berättelse, snabb action eller djup strategi är en annan speltyp sannolikt ett bättre val. På samma sätt passar det sämre om du vill ha verifierad information om tävlingsläge eller en tydlig jämförelse med andra spelares resultat; jag skulle inte välja det med sådana krav i åtanke.

Vad jag skulle kontrollera före en längre användning

Om du laddar ned spelet för ett barn eller planerar att spela på resor är två enkla kontroller värda besväret: se över köpinställningarna och prova om appen fungerar utan uppkoppling innan du hamnar på en plats utan nät. Det löser två vanliga frågetecken utan att behöva anta något om spelets betalningsmodell eller anslutningskrav. Jag skulle även börja med en kort spelstund och känna efter om ljud, tempo och utmaningar passar; alla vill inte ha samma sorts lugn.

Det här är inte ett spel jag skulle välja för att imponera på någon med mängden innehåll. Jag skulle välja det när jag vill flytta kort, fundera över nästa steg och sedan lägga undan mobilen utan att behöva följa en lång berättelse. Den skillnaden är användbar när du jämför med andra appar: fråga dig om du vill ha just patiens med återkommande pussel, eller om du egentligen söker en social match, fler kortspelsvarianter eller en helt ren spelplan.

Min slutsats om förtroende och värde

För mig är förtroendet för ett gratis mobilspel inte en fråga om att anta att det är helt utan kostnader, utan om att förstå vad jag faktiskt får och att hålla koll på köp på enheten. Här är det tydligt att nedladdningen är gratis och att spelet har en låg åldersklassning. Däremot tänker jag inte dra slutsatser om köp, integritet eller nätkrav som jag inte kan belägga. Den försiktigheten är särskilt rimlig när barn använder samma mobil.

För att sammanfatta, om du är ett fan av kortspel och letar efter något som kombinerar det klassiska med en modern twist, är den här appen definitivt värd att kolla in. Den erbjuder timmar av underhållning och är en perfekt följeslagare för alla tillfällen. Så vad väntar du på? Ge Solitaire: Puzzle Card Games en chans och se om du kan bemästra alla utmaningar som väntar!