Turf

Analys av Mobexer

Jag märker störst skillnad av Turf när en vanlig ärenderunda får ett extra mål. I stället för att bara gå till butiken kan jag välja en väg förbi några zoner och se om jag hinner ta dem. Det gör inte varje promenad till ett äventyr, men det ger mig en enkel anledning att svänga in på en gata jag annars hade gått förbi. För mig fungerar spelet bäst när jag ser det som ett frivilligt lager ovanpå vardagen, inte som ett träningsprogram eller en uppgift som måste klaras av.

När en vanlig runda blir något att planera

En praktisk användning är att öppna kartan innan jag går hemifrån och välja en liten slinga med zoner som ligger längs vägen. Då kan jag hålla promenaden rimlig i längd och ändå få ett tydligt spelmål. Om jag har bråttom väljer jag bara en zon som råkar ligga nära; om jag har mer tid kan jag utforska ett område jag inte brukar besöka. Den skillnaden gör spelet lättare att passa in i en dag som inte följer ett fast schema.

Det finns också en liten strategisk avvägning i hur man rör sig. Den kortaste vägen mellan två zoner är inte alltid den roligaste, och det kan vara mer givande att välja en säker och bekant väg än att jaga en zon längst bort på kartan. Jag skulle inte låta en poäng eller en zon styra mig ut i olämplig trafik eller få mig att titta på skärmen medan jag går. Kartan är till för planering; när jag rör mig bland andra människor behöver uppmärksamheten ligga på omgivningen.

Passar bäst för den som gillar rörelse med ett mål

Jag tror att spelet passar särskilt bra för den som redan tycker om promenader, cykelturer eller att upptäcka nya delar av sin ort. Tävlingsmomentet kan ge en extra knuff när soffan lockar, men man behöver inte vara en seriös idrottare för att uppskatta idén. Den som gillar att följa en karta och göra små taktiska val får mer ut av det än den som bara vill ha en träningsapp som registrerar distans och tid.

Det är också ett multiplayer-spel, så känslan påverkas av att andra spelare finns i samma värld. En zon kan vara tillgänglig när du kommer dit och senare tas över av någon annan. Jag tycker att det är just den föränderligheten som ger rutterna liv, men den innebär också att en plan inte alltid ger samma resultat två gånger. Om du helst vill spela helt på egen hand och ha en bana som aldrig förändras, är ett traditionellt enspelarspel troligen ett bättre val.

Att dela en spelidé utan att dela allt

I ett hushåll kan spelet bli ett lättsamt gemensamt inslag: två personer kan gå samma runda och prata om vilka zoner de vill försöka nå. Det är ändå viktigt att skilja på att göra en aktivitet tillsammans och att dela konto eller telefon. Jag skulle låta varje person använda sin egen spelidentitet om båda vill delta, i stället för att turas om på samma konto. Då blir det tydligare vem som spelar och vem som står bakom de val som görs i spelet.

Telefonen är inte samma sak som en gemensam spelare

Om en familj har en telefon som flera använder behöver man tänka på vad som händer när en person lämnar över den. En spelare kan vara inloggad medan någon annan håller enheten, och det kan göra aktivitet eller beslut svåra att skilja åt. Jag skulle därför inte använda en delad telefon som genväg till flera personers spelande. Bestäm hellre i förväg vem som använder den och när, och kontrollera att rätt person använder rätt konto innan ni ger er ut.

Det kan också vara klokt att göra själva rundan till den gemensamma delen, inte skärmtittandet. Titta på kartan före avfärd, kom överens om en rimlig väg och lägg undan telefonen medan ni går eller cyklar. Om ni vill jämföra hur det gick kan ni göra det när ni stannat på en trygg plats. Det är ett enkelt arbetssätt som gör spelet mer socialt utan att låta tävlingen ta över promenaden.

Samordning utan att göra varje tur till en tävling

För en grupp vänner eller familjemedlemmar kan en bestämd mötesplats och en gemensam tidsram vara mer användbar än att försöka vinna varje zon. Om någon går långsammare eller vill ta en annan väg kan ni ändå träffas igen vid en tydlig punkt. Spelets lokala och globala topplistor samt lag gör konkurrens och samarbete till en del av upplevelsen, men jag skulle låta gruppen komma överens om hur mycket det ska spela roll. Alla behöver inte ha samma ambitionsnivå för att följa med.

En annan sak att tänka på är att zoner och spelplan inte ersätter vanlig planering. Om ni rör er i ett område ni inte känner till, välj en väg som känns trygg och lämplig även om den inte ger den mest lockande spelrutten. För yngre deltagare är det särskilt bra att en vuxen ansvarar för vägval och att skärmen inte används som navigering medan gruppen korsar gator eller cyklar. Det är en enkel gräns, men den hjälper till att hålla själva utflykten i centrum.

Ålder, förväntningar och förtroende

Spelet har åldersmärkningen PEGI 3, vilket gör det lättare att förstå att innehållet är avsett att vara brett tillgängligt. En sådan märkning säger däremot inte i sig hur en viss familj vill hantera platsbaserat spelande, skärmtid eller tävling. Jag skulle prata med yngre spelare om att kartan kopplar spelandet till verkliga platser och att man aldrig ska lämna en trygg rutt eller gå någonstans bara för att nå en zon.

Föräldrar som vill låta barn prova kan börja med en promenad tillsammans och själva hålla koll på vägvalet. Det blir också ett bra tillfälle att förklara att andra spelare kan påverka vilka zoner som är aktuella, så att en förlorad zon inte behöver kännas som något personligt. Jag skulle undvika att göra topplistor till ett krav eller använda spelet som belöning för att gå en viss mängd. Det är roligare när aktiviteten förblir frivillig och resultatet inte blir viktigare än sällskapet.

Vad du får – och vad du inte får – jämfört med andra val

Jämfört med en vanlig stegräknare eller träningsapp ligger tyngdpunkten här på platsbaserat spel och konkurrens, inte på att ge en neutral summering av motionen. Om det du vill ha är detaljerad träningsplanering eller ett enkelt sätt att följa promenader utan spelmoment, passar en sådan app bättre. Jämfört med ett vanligt mobilspel kräver Turf däremot att du faktiskt tar dig ut och rör dig i den verkliga miljön. Det är en tydlig styrka för den som behöver ett konkret ärende på promenaden, men en begränsning om du vill kunna spela bekvämt hemma eller utan att planera efter var du befinner dig.

En användbar vana är att bestämma i förväg hur långt du vill gå och låta zonerna vara ett förslag inom den gränsen. Då minskar risken att en extra omväg gör en kort paus oproportionerligt lång. Jag skulle också välja en rutt som fungerar även om en zon redan har tagits av någon annan. På så sätt blir turen lyckad genom själva utforskandet, inte bara genom att allt går enligt spelplanen.

Praktiska ramar för att komma igång

Det är ett kostnadsfritt sportspel från Andrimon AB, och det går att börja utan att betala för själva nedladdningen. Det finns köp i appen; när faktureringen sker via Google Play ligger de angivna beloppen från 40 kronor till 399 kronor. Jag skulle se de köpen som något att kontrollera innan någon i hushållet trycker vidare, särskilt om en telefon delas eller om yngre spelare använder den. Det finns ingen anledning att lägga pengar bara för att prova grundidén och känna efter om platsbaserat spel passar ens vardag.

Spelet har i genomsnitt fyra av fem i betyg från omkring 2 700 betyg, och det har fått omkring 748 skriftliga omdömen. Det har installerats över 100 000 gånger. Sådana siffror kan ge en grov bild av att andra har hittat till det, men de säger inte om det fungerar för just din ort eller din spelstil. Den viktigaste frågan är snarare om du har lust att gå eller cykla till zoner och om den sortens tävling gör turen roligare för dig.

Det lanserades den 3 augusti 2010 och den aktuella versionen är 2.1.47. På Android krävs version 8.0 eller senare. Jag tycker att det är användbar information att kontrollera innan installation, särskilt på en äldre telefon som används av flera personer. Om du har en enhet som inte uppfyller systemkravet behöver du välja en annan aktivitet eller använda en kompatibel telefon; det är inte värt att planera en gemensam utflykt kring ett spel som inte går att starta på den enhet ni tänkt ta med.

När jag skulle välja något annat

Jag skulle inte rekommendera Turf som förstaval för någon som vill ha en helt stillasittande spelupplevelse, en detaljerad träningsdagbok eller ett spel där framsteg inte påverkas av andra. Inte heller passar det särskilt bra för den som blir stressad av konkurrens eller inte vill låta telefonen följa med ut. Om du däremot redan tar promenader och tycker om att ha ett mål längs vägen, kan zonerna ge en konkret anledning att prova en ny runda utan att du behöver göra om hela din vardag.

En realistisk första provtur kan vara att välja en kort, välbekant promenad och se hur kartan och zonerna fungerar där, utan att försöka jaga allt på en gång. Om upplevelsen känns tydlig kan du nästa gång lägga till en avstickare eller bjuda med någon som också vill gå. Om den i stället känns som mer skärmarbete än nöje har du snabbt fått svar på om spelidén passar dig. Den flexibiliteten är en av mina främsta rekommendationer: börja smått och låt intresset avgöra om Turf får en plats i rutinen.

Har du någonsin känt att du vill ta din promenad eller cykeltur till nästa nivå? Då kanske Turf är något för dig. Jag har precis spenderat några veckor med appen och jag måste säga, det har varit en spännande upplevelse.

Vad är Turf?

En GPS-baserad spelapp förvandlar din stad till en spelplan. Idén är enkel men beroendeframkallande: gå, cykla eller spring till olika ”zoner” i din närhet, och ”ta över” dem från andra spelare. Det är en rolig mix av motion och strategi där du konkurrerar med andra spelare i realtid.

Installation och första intryck

Att installera appen var en smidig process. Den finns tillgänglig både för Android och iOS, och du kan enkelt ladda ner den från respektive appbutik. När du öppnar appen för första gången, möts du av en karta över ditt område med olika zoner markerade. Det är nästan som att kliva in i en spelvärld där du är huvudpersonen.

Hur man spelar

Spelet är ganska intuitivt. Du ser din position på kartan och de olika zonerna omkring dig. När du befinner dig inom en viss radie från en zon, kan du ta över den genom att trycka på en knapp. Men akta dig – andra spelare kan också ta över ”dina” zoner, så det gäller att vara strategisk och hålla ögonen öppna.

Interaktivitet och gemenskap

En av de bästa delarna med Turf är gemenskapsaspekten. Det finns lokala och globala topplistor där du kan se hur du står dig mot andra spelare. Du kan även gå med i olika ”gillen” eller lag för att samarbeta och ta över fler zoner tillsammans. Det skapar en känsla av samhörighet och gör spelet ännu mer engagerande.

Utmaningar och belöningar

Förutom att ta över zoner, finns det olika utmaningar och belöningar som håller spelet intressant. Du kan tjäna medaljer för olika prestationer, vilket ger en extra motivation att röra sig och utforska nya platser. Det är som att få en liten belöning för varje steg du tar, vilket verkligen kan motivera till mer aktivitet.

Användarupplevelse och gränssnitt

Gränssnittet i appen är rent och enkelt att navigera. Kartan är tydlig och det är lätt att se vilka zoner som är tillgängliga och vilka som redan tagits över. Det skulle vara trevligt med några fler anpassningsalternativ, men överlag är användarupplevelsen mycket positiv.

Slutliga tankar

Om du letar efter ett sätt att göra dina dagliga promenader mer spännande, eller om du bara älskar tanken på att erövra världen (eller åtminstone ditt kvarter), så är spelet definitivt värt att kolla in. Det är ett spel som inte bara utmanar ditt sinne, utan också uppmuntrar till fysisk aktivitet. Perfekt för den som vill kombinera motion med lite vänlig konkurrens. Så varför inte ge det en chans? Du kanske blir överraskad över hur beroendeframkallande det kan vara!